Läkaren klämde på lilla magen, lyste med ficklampa in i ögonen, lyssnade på lilla hjärtat, kände på hjässan och kollade i övrigt så allt stod rätt till me lillfisen. Aron var så duktig även fast han ville ta allt doktorn använde. Hon tyckte bara han var en så rolig, glad och fin pojke.
Sist men inte minst kom sprutorna. Ajaj! Han grät en skvätt, men det gick snabbt över. Läkaren sa att han blev lugn snabbt för han hade en sådan lugn mamma som tröst. Men ja tror nog allt mitt hjärta slog några extra slag när nålarna högg in i hans gosiga små bebislår ♥
 |
| gott med wienerbröd |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar